Kära kamrater
http://www.youtube.com/watch?v=CufETc5Kkys
kolla 5:00 och framåt
Dessa dubbelgrepp! Fy och åh.
Och så hittade jag en bok på biblioteket om fioleri. Den var ganska intressant. En väg till fiolen heter den och är författad av Kato Havas. Give it a try. Mycket bra.
Nu ska jag skärpa mig. Puss och kram,
Ellen
sjunga före
Jag sjunger som jag spelar.
Och det här är sjukt jävla jobbigt. Jag kan inte riktigt sjunga före. Det var en passage som jag spelade i Mozart A-durs andra sats, Inge stoppade mig och sjöng för mig precis hur jag hade spelat. "Så där sjunger ingen", kommenterade han sedan det med.
Det var då det slog mig - jag sjunger ju så!
Total förvirrelse. Men jag har funderat lite på det här. Jag tror att det har mycket att göra med mina tekniker för att memorera stycken. I mitt huvud har jag då melodin, och där har jag alla upp- och nedstråk, alla lägesväxlingar och de karakteristiska sätt de låter för att jag på så sätt minns var jag byter stråk eller läge och så vidare.
Fy i helvete. Jag måste ändra på detta. För nu sjunger jag som jag spelar fiol, för min egen tydlighets skull. Hur ska jag bryta detta mönster så jag kan spela som man sjunger istället? Jag tror bara att jag har medvetenheten om det är en klar förbättring... Men. Vadan!
Ojojoj.
/Ellen
Plötsligt händer det!
Ibland, när man sitter där i övningsrummet, lossnar något. Något som man suttit och harvat jättelänge funkar plötsligt, och man blir jätteglad! Vissa gånger är det till och med något stort som lossnar, någon aspekt av ens övande som man inte riktigt fått grepp om blir helt plötsligt mycket tydligare, och det känns som att det läggs till en till dimension till ens spelande. Senast det hände mig var i somras. Jag hade övat på mitt vibrato - och på att hålla fokus på mitt vibrato medan jag övade - hela våren. Och plötsligt en dag funkade allt bara så jävla mycket bättre! Jag hade helt plötsligt koll på mitt vibrato medan jag övade, och med den kollen kunde jag kontrollera vibratot och lättare bestämma själv hur jag ville ha det på olika ställen. Allt blev genast så mycket bättre!
Idag är ännu en sån dag! Jag satt och övade på Elgar, med (om jag minns rätt) Karins lärares tips i bakhuvudet: "Sjung frasen!" Så jag sjöng en fras (starkt och uttrycksfullt!; Ellika, som satt i rummet intill, undrade nog vad jag höll på med), och försökte lyssna och bestämma ungefär hur jag ville ha den, vart den skulle gå, var man kunde dra, osv. Sedan spelade jag, och försökte härma det jag sjungit. Det har jag gjort förr också, men idag hände något speciellt. Jag fick helt plötsligt mycket bättre koll på hur jag fraserade, min medvetenhet för fraseringen ökades. Och med detta öppnades ännu en dimension för mig, jag har ett till verktyg för att göra mina stycken bättre!
Det känns så jävla bra!
Karin! Din lärare är så jävla bra!
Kaffepigga hälsningar
Paul
dåligt samvete?
Jag har säkert sovit bort, få se nu, sju timmars övningstid den här veckan. Visst att jag känt mig småkrass, men det är liksom inte okay! Hade det inte varit för att jag jobbar hade jag förmodligen kunnat öva ändå, men nu så är det övningen som blir lidande av mitt enorma sömnbehov och oförmåga att lägga mig i tid.
Är det rätt då att få dåligt samvete?
Har förresten ett fett övningsschema för jullovet och bara fem heldagar under tre veckor att jobba. Men sen är det alla dessa röda dagar då man förväntas umgås. Crap. ;)
/Ellen
Skalor
bus eller godis (höhö)
Ellen
fingertoppar
Det är också smått konstigt, tisdagar och onsdagar med sina fem timmar är sjukt mycket jobbigare än ex. torsdag då jag övar fyra timmar och jobbar 3,5 h, men torsdagen är ändå jobbigare än fredag då jag jobbar sex timmar och övar fyra, enbart för att jag börjar jobba timmen senare. Softast av alla känns måndag med fyra timmars övning och fem timmars jobb, bara för att jag börjar jobba först klockan 15.
Däremot nu på fredag ska jag besöka Gävle och Wallmo för att sänka stränghöjden på min fiol. Förhoppningsvis behöver han bara fila lite på stallet vilket går på 300:- jämfört med ett helt nytt stall som går för 900... Någon som ska till Gävle på fredag? Eller åker alla hem på lov?
Skönt för de som har lov liksom. Själv knegar man ju med stockholmare då...
Puss och kram, Ellen
Bild på två potentiella stockholmare enligt internet:

underbara urusla övningsdag!
Nu är jag igång. Missnöjd med gårdagens övning var jag igår, idag är jag... lyrisk! Vad det gav mycket!! Märkte hur mycket förbättring som helst på mitt fjärdefinger idag. Kan bero på att jag har 1,5 hs teknik som punktmarkerar mitt stackars fjärdefinger... Men, ändock!! Det går framåt som tusan. Även om mitt fjärdefinger är rött som att någon har målat på det med, just det, en röd tuschpenna. Jag känner direkt när jag har fjärdefingret är i rätt läge - det gör ont som tusan i fingertoppen :P Bara jag inte får en blåsa, det vore sjukt jobbigt. Sånt har man ju liksom inte tid med.
Saker jag inte heller har tid med och därför önskar mig i julklapp: (tack)
- ett bra förstafingersvibrato
- ett bra fjärdefingersvibrato (men det tror jag att jag kan fixa själv till och med)
- ett fjärdefinger som kan sträckas ut bättre
- fingertoppar som inte gör ont
- bra stråkvändningar i froschläge
- en luftigare och tätare klang, samtidigt!
- fett med pengar
Vad vill ni ha i julklapp? :)
ööh, va?
Övning är inte alltid kul.
Allt har flutit på så himla bra ändå sedan jag började i Göteborg för drygt en månad sen. Var nog lite för bra för att vara sant för nu har det tagit stopp. Ingenting vill sig! Usch. Vad gör jag då kanske ni undrar? Absolut inte det man borde göra. Istället för att slita vidare så tog jag ledig dag. på en sketen torsdag! Fy skäms.
Jag har gått promenad i skogen och druckit kaffe på en sten i höstsolen med en underbar och kär gammal vän. Bakat äppelkaka och kokat sylt.
Och nu är klockan bara två. Det känns ju hur bra som helst!
Detta är nog den bästa dagen på himla länge.
Till och med så bra att jag blev övningssugen. Det är lika bra att ta tag i det iallafall så kommer flytet snart igen. Uppförsbackar och nerförsbackar avlöser varandra, det är bara så. LIte Kreutzer och Stamitz-kadens ropar på mig från vardagsrummet. Då slipper samvetet skava också. Och det är roligt att slita för man vet innerst inne att det kommer ge resultat i längden.
Imorgon bär det av mot Bollnäs. Jag längtar så jag kan dö :)
Vi ses!
Kram , Karin
hur man övar in stycken á la thorsson
1. Spela igenom och lär känna frasen - för att man ska få en bild över vad man ska öva in, frasen får inte vara längre än ca 7 toner, det är allt muskelminnet klarar av att komma ihåg
2. a) Öva allt i långa stråk, halvnoter alt. fjärdedelar, utan rytm för klang och intonation - se till att du sätter tonerna spikrent, fuska inte över denna
2. b) Öva alla lägesväxlingar - dessa övar du först långsamt för att hitta, rytmisera sedan på alla möjliga sätt du kan komma på för att komma åt själva växlingen. Efter en bra tagning tar du ner fiolen, tittar upp i taket i tio sekunder och spelar sedan växlingen igen ca tre gånger innan du tar ner fiolen. Upprepa det tills det sitter, var medveten om allt du gör. Ska handens form ändras då du går upp högt i läge?
3. Öva 4 + 4 bundet och rytmiseringar - Dela upp frasen i grupper om fyra, spela dessa med legatobåge, först jämna åttondelar, sedan rytmisera åt båda hållen; tadi tadi tadi tadi respektive tida tida tida tida. Behåll legatobågen då också!
4. Öva med flera stråk per ton, 4 eller 2 och rytmiseringar - spela fortfarande utan notvärden, först jämna åttondelar eller sextondelar, sedan rytmisera åt båda hållen; tadi tadi tadi tadi respektive tida tida tida tida.
5. Öva med spiccato, 4 eller 2 per ton - samma som ovan, fast spiccato och utan rytmisering
6. Sjung frasen före, spela den, härma din egen röst - det är här man kan göra bra musiker av de som inte är det, påstår Inge. Var noga med att du verkligen lyssnar hur du sjunger och spelar.
7. Frasera och nyansera - överdriv från början, du kan minska skillnaderna sedan. Upprepa samma sekvens av toner 3-4 ggr innan du tar ner instrumentet, tittar i taket i 15-20 sekunder för att hjärnan ska hinna bearbeta. Upprepa sedan sekvensen igen 3-4 ggr och vid en bra tagning tar du ned instrumentet för paus. Upprepa detta åtminstone tre gånger. På så vis sätter det sig i muskelminnet.
När man övar en fras och ett stycke i början ska man hålla sig till korta stråk, intensiv ton och känna att man har ett väldigt litet rum att röra sig inom. Detta för att man ska få kontroll på det man gör och sätta allt perfekt. Nästa steg är att man ska få in lite mer luft i stråken, öppna upp klangen. Avsluta när det sitter med att leka storm på finlandsbåten - mycket luft i stråken, gunga från vänster till höger fot, rör på fiolen.

Har ni några andra tips? :)
/Ellen
kraftlösa morgonfingrar
Den här fina bilden hittade jag på the internet :)

/Ellen
det går banne mig framåt!
Åh hopp och iiih, nu ska jag öva som tusan så det blir ännu ännu mera bättre och helt förjävla fint!
Det går faktiskt framåt, och det är viktigt att komma ihåg!!

...och jag vill ha mitt namn på den där listan i år igen, på alla listor!
/pepp-Ellen
premiär!
Har hållt på nu sista tiden att fundera himla massa på hur man gör för att öva effektivt och tror att jag har kommit något på spåren här. Total koncentration och en tydlig bild av vad man ska göra innan man börjar spela är nog litegrann nyckeln. Ingenting får lämnas åt slumpen och bli som det blir. Kanske ni tycker är självklart redan men jag har nog vart rätt dålig på den här biten tdigare. Men vad bra det funkar nu! Och vad ROLIGT det blir att öva :):) Börjar man öva mer efektivt får man ju så himla mycket mer gjort på en dag (eller, mer ledig tid till att dricka kaffe om man ser det så ) För kaffe och socialt umgänge behöver man om man ska orka på sikt. Det ger inspiration och ork och glädje. Det där med att haka upp sig på siffror hit och dit tror jag inte så mycket på. Det är mycket mer värt att tänka vad man har gjort istället för hur länge man har hållt på. Till exempel så gör jag en lägesväxlingsövning varje dag. Ibland går det bra och då har jag gått igenom det på en kvart. Andra dagar vill det sig inte riktigt och då får jag hålla på en halvtimme. Visst kollar jag fortfarande hur mycket jag övar per dag men tio, tjugo minuter hit eller dit är inte hela världen i längden. Det är himla viktigt att lyssna på sin kropp och sin hjärna. Ibland orkar man mer, ibland mindre.
Men för sjutton där uppe i Bollnäs, jag vill ha er här i Göteborg så öva effektivt och drick öl så vi får gå ihop nästa år!
Kram på er allihopa och en bra vecka önskar jag er!
Karin
Mitt lidande tar aldrig slut
Men faktum är att övning är något som jag oftast tycker är rätt tråkigt. Man spänner sig, det låter dåligt, man tar om samma sak tusen gånger och och kan bli ganska trött i skallen efter ett tag. Jag kan komma på många saker jag gör hellre än att öva. Varje morgon. Men ändå går jag till övningsrummet. Varför? Vem vet ...
Jag känner andra som tycker att övning oftast är ganska roligt. Jag har försökt se det på det sättet, men kommit fram till att jag faktiskt inte håller med. Övning är för mig ett nödvändigt ont, och det får jag nog acceptera.
Men! När tonerna väl börjar sitta, när ens klang inte låter så jävla kasst och det faktiskt börjar låta som musik, då kan en fantastisk känsla av tillfredsställesle infinna sig. Och jag är övertygad om att denna känsla är så fantastisk just för att jag slitit så hårt innan: om jag hade spelat bra redan från början har jag ju inget arbete i övningsrummet att se tillbaks på och vara nöjd över. Fast riktigt nöjd blir man nog aldrig.
Hej!
Paul
övningstimmar

/Ellen