premiär!

hej hej hej :) Nu debuterar jag här till slut. Ska man bara skriva om övning här eller får man skriva lite vad man vill? Jag kan ju ägna detta första inlägg åt att skriva om övning så jag är på den säkra sidan.

Har hållt på nu sista tiden att fundera himla massa på hur man gör för att öva effektivt och tror att jag har kommit något på spåren här. Total koncentration och en tydlig bild av vad man ska göra innan man börjar spela är nog litegrann nyckeln. Ingenting får lämnas åt slumpen och bli som det blir. Kanske ni tycker är självklart redan men jag har nog vart rätt dålig på den här biten tdigare. Men vad bra det funkar nu! Och vad ROLIGT det blir att öva :):) Börjar man öva mer efektivt får man ju så himla mycket mer gjort på en dag (eller, mer ledig tid till att dricka kaffe om man ser det så ) För kaffe och socialt umgänge behöver man om man ska orka på sikt. Det ger inspiration och ork och glädje. Det där med att haka upp sig på siffror hit och dit tror jag inte så mycket på. Det är mycket mer värt att tänka vad man har gjort istället för hur länge man har hållt på. Till exempel så gör jag en lägesväxlingsövning varje dag. Ibland går det bra och då har jag gått igenom det på en kvart. Andra dagar vill det sig inte riktigt och då får jag hålla på en halvtimme. Visst kollar jag fortfarande hur mycket jag övar per dag men tio, tjugo minuter hit eller dit är inte hela världen i längden. Det är himla viktigt att lyssna på sin kropp och sin hjärna. Ibland orkar man mer, ibland mindre.

Men för sjutton där uppe i Bollnäs, jag vill ha er här i Göteborg så öva effektivt och drick öl så vi får gå ihop nästa år!
Kram på er allihopa och en bra vecka önskar jag er!
Karin

Kommentarer
Postat av: Ellen

hej Karin, gud vad kul! även om jag inte varit så himla aktiv så känns den här bloggen så jäklarns bra att ha :) och man får skriva om precis allting, för allt är ju trots allt väsentligt :D



det där med att lyssna på sin dagsform är något jag måste bli så mycket bättre på, man tjänar liksom inget på att slita sig igenom 4 timmar när man egentligen bara har ork och koncentration för två. men jag tror ändå det är en balansgång, för ibland måste man nästan öva trots att det som inte går. jag kan få ut saker av att slita och kämpa och allt känns fel, och dagen efter sitter grejen bättre. tack vare gårdagen då, antar jag. trots att det bara "var skit".



sen det här med timmar... det känns nu som man aldrig har tillräckligt med tid att lägga på styckena. jag är i samma situation som du förra året (alla stycken på en gång, varsågod, en termin på dig) och nu känns nästan tidsramarna som ett maximum övning per stycke snarare än ett minimum. jag tror att det är därför siffrorna blir ångestrelaterade, för egentligen borde man vilja ha så mycket mer tid än dem, och klarar man inte ens det... hur tusan ska man då hinna klart i tid?



jag vill till göteborg! herrejösses. nu ska jag fortsätta öva :)



puss och kram

2009-09-30 @ 13:14:48
Postat av: Karin

ja det är så himla jobbigt, den där tidspressen. Det är stor skillnad att öva inför sökningar och öva inför.. inför att bli bättre bara. det är skönt. Det borde du också få känna på. Jag hopppas verkligen att du står ut för lidandet tar slut. Iallafall sökningslidandet. Åtminstone en liten paus i lidandet tills man får viktigare saker att söka...jaja. Godnatt :)

2009-09-30 @ 22:29:18
Postat av: Henning

hærligt att du tycker det ær skønt att øva karin! Jag ønskar jag också kunde ha det så... Jag har haft det riktigt tufft på sistone, ont i nacke och rygg, spænd øverallt och så har det bara kænnts som om jag spelar sæmre var gång jag tar i min cello.. Jag har helt enkelt inte orkat øva fullt så mycket som jag gjorde førra året, det ær så mycket runt omkring som bara æter upp min koncentration och min energi. Min senaste lektion i måndags sa jag allt det hær till min lærare och hoppas nu han kan hjælpa mig att komma på føtter igen. Jag fick fatt i lite nya ting att tænka på - som att det ær mkt viktigt att vænsterhandens fingrar hænger på greppbrædan och trycks ned med hjælp av armens tyngd istællet før att man trycker av egen kraft. Sen fick jag lite pepp och spela mer løsa strængar før att åter komma in i instrumentet. Det kænndes bættre i vilket fall - han ær så trevlig min lærare och det kænns i alla fall som om han verkligen bryr sig och vill hjælpa mig och jag hoppas han på sikt kan få mig att i alla fall spela som jag gjorde før ett år sedan... skall bli så skønt att slappa och komma hem till sverige nu på lovet och få spela med er igen!

2009-10-02 @ 08:56:08
Postat av: Ellen

Vad bra Henning, allt kommer bli så fint, allt lidande är snart slut! för mig så går det framåt nu och jag är säker på att du kommer ta dig ur din svacka du också :)

det ska bli så trevligt att spela kvartett igen, inte för att jag har shapen för det dock... då är vi två, herr cellist!

jag får öva upp styrkan i min sista fingerled... hänger det ihop något med att man ska låta fingrarna "hängas" med armens tyngd på strängen?

2009-10-02 @ 10:48:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0